Nu är det klippt!

för det såg jag till att jag blev idag... kort blev det också, det var faktiskt planerat så, men trots det var med bitterljuv känsla och en hel del saknad att se hur lockarna föll... jag har trots det varit mer eller mindre långhårig i över 15 år... eller som min kära mor skrev när jag mms:at en bild:

"Snyggt!!! Du har nog inte haft så kort hår sedan skoltiden! du passar jättebra i det.

Kram från mamma."

Tack kära mor <3! Jag blev själv otroligt nöjd faktiskt, trots att det är känns både ovanligt och kalt... 

 Det minst roliga i kråksången, var väl att alla gråa hårstrån blev väldigt synliga, så det var bara att knata vidare till färgaffären, för att köpa botemedel... för vi ska ju till skaffa pass i morgon och JAG vill inte vara gråhårig på passkortet i fem år...