Arg och besviken

Jag känner mig både arg och besviken, fast inte förvånad... Det är bara för att man sett fram mot en viss sak lite för mycket. HA kul verkar vara helt förbjudet... NÄÄ, sitta hemma framför teven verkar vara det som gäller... grrrr

Vill inte hänga ut någon här, men jag är megabesviken, det värsta är att det inte går att göra något eftersom folk kommer i kläm då... så det är tydligen bara att svälja och gå vidare.

Men det är bara så att ibland känns det som jag kommer från månen... Jag står där helt oförstående och känner mig utanför, och då är bland annat ensamheteskänslan nästan värst...