Mars enligt bondepraktikan

Mars (1/3 – 31/3) säger bondepraktikan:



I Mars månad skall man sig ofta tvätta och bada,

och är godt att bruka söt drick, som mjöd och annat sådant,

men vakta dig väl för kall drick.

Det är godt att åderlåta, dock icke på din tummelfinger.

I Vädurens tecken är godt att handla med herrar, att vandra,
att köpa varor och arbeta uti eld.

Viktigt om Mars
•På en torr mars följer vanligen en vacker vår
•Kalla nätter åtföljs av våta dagar eller dagar med snö och köld, som dock icke bliva långvariga
•Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj
•Dagarna omkring vårdagjämningen (21,e mars) äro vanligen stormiga

Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid midsommartiden. Regnar det i mars, har man även att vänta regn i juli. Så mycket dagg, som faller i mars, så mycket rimfrost kommer efter påsk och i september. Om göken gal, storken bygger och vildgåsen kommer i mars, kan man hoppas på en vacker vår. Är man trogen vid plogen, håller april honom åter still. Mars snö gör frukter ve.
Marsblom är ej bra, aprilblom är hälften bra, majblom är alldeles bra.
I början och slutet serverar mars sitt gift.

Andra viktiga dagar i Mars

Fyrtio martyrers dag (den 9/3). Sådan väderleken är på denna dag, sådan fortfar den att vara i 40 dagar.

Gregoriusdagen (den 12/3). Dåligt väder på denna dag bebådar, att ingen frost mera kommer i marken.

Josefdagen (den 19/3). Om denna dag är klar och vacker, förkunnar det ett fruktbart år.

Benediktusdagen (den 21/3). Regn denna dag bådar mycket våt vår.

Vårfrudagen (omkr den 25/3). är dagen klar, lovar det gott år. Fryser det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter.

Om 22:a februari stormar blir sjöarna rena

S:t Peters dag (den 22/2). Storm på denna dag gör sjöarna rena

6:e februari faller det mest snö

Doroteadagen (den 6/2). Vid Doroteatiden faller den mesta snön

2/2 skyndar sommaren

Kyndelmässodagen (den 2/2) Snö denna dag bebådar snar sommar.

Februari enligt bondepraktikan

I Februari (1/2 – 28/2) säger bondepraktikan:

orginalillustration av Carl Larsson





Den tisdag, som i Fastlagsveckan falla,

skall man betrakta som alla fromma änglars dag.

Densamma morgon skall man planta in,

och så frö i alla änglars namn,

så blir det alltid grönt och kommer till gagn

Under februari skall man hålla sig varm, på det man kan behålla sin sundhet.

Man skall också vakta sig för frosseri, äta sur mat med vin och ättika

Viktigt om Februari

•Om februari är mild, kan man vänta många frostnätter, när våren kommer. Starka nordanvindar bebåda Guds välsignelse i bondens lador

•Klar och torr fastlag betyder gott spannmålsår

•Om solen i fastlagen skiner tidigt upp, skall allt, som sås, växa frodigt. är myggen talrik i denna månad, skall nästkommande utrota dem

•Ju stormigare vid kyndelmässan, desto vackrare år. Så länge lärkan sjunger före kyndelmässan, så länge tiger hon dock efter den

•Om istapparna äro långa under fastlagsnatten, blir linet långt

Andra viktiga dagar i Februari

Kyndelmässodagen (den 2/2) Snö denna dag bebådar snar sommar.

Ansgariusdagen (den 4/2). Om denna dag är regnfri blir det ett vackert år.

Doroteadagen (den 6/2). Vid Doroteatiden faller den mesta snön.

S:t Peters dag (den 22/2). Storm på denna dag gör sjöarna rena.

Januari enligt bondepraktikan

"I januari (1/1 – 31/1) säger bondepraktikan:



Januari enligt Bondepraktikan - orginalillustration av Carl Larsson

Bliver himmelen röd på morgonen på Nyårsdagen (1/1),
då bliver det stor sorg och klagan,

stort krig och mycket oväder också.

Om solen Vincentii (29/1.) klart skiner, så växer det mycket vin. (märks att det är en tysk översättning, då det sällan odlades vin i Sverige vid denna tid).


Skiner solen S:t Pauli dag (25/1) klar, det betyder gott och fruktsamt år, regnar det och snöar kommer stor sjukdom och död.

  Viktigt om Januari

•Om januarikölden mildras, kommer snö, men faller dagg eller dimma, kommer tö. Äro månadens början och slut vackra, kan man hoppas på ett gott år.
•Dansar myggen, blir det ett svårt foderår. Är januari varm, blir skörden arm.


•Om gräset växer i januari, växer det mycket sämre, när det bör växa. Mycket regn i januari ger ingen välsignelse av nästa skörd.

•Så länge lärkan sjunger före kyndelmässodag (2/2), så länge tiger hon ock efter denna dag.

•Vädret i januari upprepar sig i vädret i juli

•Dimma i januari giver en våt vår.

•Om det är dimmigt från jul till heliga tre konungars dag (trettondedagen) blir det sjukligt under året.

•Åska i januari bebådar ett fruktsamt år, men även storm och krig."

saxat ur Bondepraktika på nätet

Juldagen

"Juldagen är en av de verkligt stora högtidsdagarna, för många den allra största, inom kristenheten då man firar Jesus födelse. Enligt de flesta kristna samfund infaller den 25 december.



Inom ramen för julfirandet i Sverige har dagen dock underordnad betydelse då det mesta julfirandet sker redan på julafton. Men med allt fler splittrade familjer har juldagen i många fall blivit den dag man besöker den släktgren som inte deltar i julaftonens firande. Många går till kyrkan på julottan eller i den högtidliga mässa som firas på natten mellan julafton och juldagen. I de flesta länder är juldagen den dag då man firar jul mest."
saxat ur wikipedia

***********
"Infaller juldagen på en söndag, blir det varm vinter, blåsig vår, het och torr sommar, kall höst och vinter, god årsväxt.


Infaller den på en måndag, blir det medelmåttig, ostadig vinter, god vår, sommar med storm och oväder, god höst med riklig frukt.


Infaller den på en tisdag, får man en vinter med snö och regn, blåsig vår, våt sommar, torr och het höst med starka stormar.


Infaller den på en onsdag, blir det hård vinter, blåsig vår, god sommar och höst.


Infaller den på en torsdag, får man en god vinter, blåsig vår, god sommar, regnig och kall höst, god skörd.


Infaller den på en fredag, får man en jämn vinter, god vår, ostadig sommar, vacker höst och fullgott år.


Infaller den på en lördag, blir det en ombytlig och bedrövlig vinter med köld och snö, blåsig vår, god sommar torr höst och dyrtid."

saxat ur Bondepraktikan på webben

24:e december spår vädret kommande år

"Julafton infaller den 24 december, det vill säga dagen före juldagen den 25 december, den dag då Jesu födelse firas i kristen tradition. Att ”aftonen” före juldagen firas är en del av julhelgens traditionella förberedelser inför den 25 december. Inom den kristna kyrkan inleds julhelgen ofta med julbön på julaftons kväll där den centrala delen är uppläsningen av Julevangeliet (Lukas 2:1-20). På grund av kalenderskillnader infaller julafton i kyrkor som utgår från den julianska kalendern den 6 januari.



I modern tid uppfattas hela dygnet den 24 december som julafton (även om begreppet julaftonsdagen är brukligt i Svenskfinland) och behandlas av vissa kyrkor som en helgdag fast den inte är uppsatt som en helgdag i almanackan. På förmiddagen firar man i vissa kyrkor en mer barninriktad gudstjänst med iordningställande av julkrubban som ett viktigt moment. På eftermiddagen äger ofta en julbön rum.


På de allra flesta arbetsplatser som inte inbegriper någon typ av samhällspliktig verksamhet, industriell verksamhet som inte kan stoppas eller är av typen servicefunktioner som måste uppehållas, är julafton en ledig dag liksom juldagen den 25 december. I Sverige fungerar den, liksom några andra aftnar (främst nyårsafton och midsommarafton), alltså i praktiken som en röd dag.


Julafton firas framför allt av katoliker och protestanter. I Danmark, Finland, Norge, Polen, Portugal och Sverige samt i vissa delar av Schweiz, Tyskland och Österrike har just julafton fått en särskild stor betydelse, genom att den betraktas som en speciell familjehögtid då närmast anhöriga och släkt träffas, äter julmat samt ger varandra julklappar. I de flesta länder, till exempel Irland, Italien, Storbritannien och USA, förläggs firandet med traditionell julmat och julklappar till den 25 december.


Natten mellan den 24 och 25 december kallas julnatten. Då firas i kyrkorna en högtidlig mässa; den som äger rum i Peterskyrkan i Rom med påven som celebrant direktsänds i TV över hela världen. I folklig tradition är julnatten förknippad med en del skrock.


Nordisk folktro


I gammal nordisk folktro omges julafton och julnatten av magi och skrock, så till exempelvis sägs det att:

*djuren, bland annat kunna tala


*ska gårdstomten till exempel ha lite av risgrynsgröten utsatt till sig. Får han inte den kan han bli svår att tas med under det kommande året.


*likaså är det bra att sätta fram öl på bordet till änglarna, så kallad änglaöl.


*den som får mandeln som finns i gröten blir först gift.


*helst ska ljusen brinna hela natten, annars förebådar det dödsfall.


*att under julnatten återvände de dödas själar till sina hem varför man satte fram mat åt dem.


Det finns också vidskepelse som säger att man på olika sätt kan se sin tillkommande under just julaftonskvällen, bland annat om man tittar i två speglar, en bakom sig och en framför sig. Den tillkommande kan också speglas i en vattenkälla.


”Dopparedagen”
Julafton kallas även dopparedagen eller doppareda'n, det vill säga den dag då man doppar i grytan. Detta är en uteslutande svensk beteckning på julafton. Seden att samlas kring en gryta med varm buljong eller köttsoppa i vilken man doppar bröd kan delvis vara en kvarleva från gamla hedniska offermåltider, men har också praktiska orsaker. Under de sista julförberedelserna fanns det inte så mycket tid att laga vardagsmat och det bröd som ännu fanns till hands mitt på julaftonsdagen var sannolikt både torrt och hårt. Det gick snabbt och praktiskt att mjuka upp brödet genom att doppa det i köttgrytan som ändå stod på spisen. Den medeltida julfastan förbjöd kött, men på det här sättet kunde man ändå få lite köttsmak i munnen. Seden lever kvar i maträtten dopp i grytan".
saxat ur wikipedia

Julafton och juldagen. En klar julafton, julnatt och juldag bebåda ett gott år, däremot regn är ett dåligt tecken.
saxat ur Bondepratikan på webben

20:e december bestämmer...

 ...väder före och efter jul.


 "Jakobsdagen (den 20/12). Väderleken före middagen denna dag anses bebåda den väderlek, som skall råda före jul, medan eftermiddagens väder angiver väderleken efter jul. Skiner solen på Jakobsdagen kan man vänta stark köld, regnar det, bebådas värme och nederbörd".

saxat ur Bondepraktikan på webben

Viktigt om December

•Kall december med mycket snö lovar gott år. åska i denna månad bådar både storm och regn.

•Om det är kallt i månadens början och slut, men milt väder i dess mitt, följer en långvarig vinter.

•På snöigt år följer rikt år. Mycket snö betyder mycket hö.

•En ensam skata förkunnar elakt väder.

•Grön jul, vit påsk, och en vårlik jul bebådar en vinterlik påsk.

•Om juldagen inträffar vid nymåne, blir det ett gott år.

•Ju närmare nytändningen kommer advent, ju sämre år bådar det.

•En våt jul gör tomma visthus och tomma fat. är vädret vid jul milt, varar vanligtvis kölden in på våren.

•Om bröstbenet i Mårten gås är brunt, betyder det mera snö än köld, är det vitt bebådas mera köld än snö.

Andra viktiga dagar i December

Nikolausdagen (den 6/12). Denna dags väder plägar utvisa hela månadens väderlek.


saxat ur Bondepraktikan på webben