Middag ute...

... behöver ju inte alltid betyda på restaurang... utan kan lika gärna vara i ett vindskydd. Det kan faktiskt vara helt okej trots att det duggregnar, trots lysröret sticker i ögonen och trots elverkets högljudda existens skär i öronen...

Det var meningen att vi skulle åka och fiska i kväll men det dåliga vädret gjorde att vi la ner de planerna, men det kändes tråkigt att äta UTE-maten inne, så vi for till vårat vindskydd i stället, där eldade vi i kaninen och tände upp grillen. Mysfaktorn var på topp tills Husse kopplade in elverket, så blev det adjöss med den mysiga feelingen.

HAnny övervakar grillen

Husse bröd på värmning

min mat

Mitt liv - idag...

har varit en dag full av blogguppslag... Som tex fick jag tvärnita i morse för en Älgko med dubbelkalvar utan föräldransvar, som stod och filosoferade på mitt på vägen i en kurva...Visst är det väl härligt att bo på landet med naturen inpå knutarna... Vart på praktikplatsmöte på OTA på sjukhuset, kan funka; ska ge det en chans framöver...
Var därefter på ÖB, för min vaxduksföljetong, men fick lämna korgen och gå ut, för brandlarmet gick...  Veckohandlade slutligen innan det var dags att vända kosan hemmåt och såg där på affärn, världens åkerspöke till dam, så stygg så att spegeln gråter, så förfärligt frånstötande ikläddväg att damen i fråga säkert var jätteinne i de moderna kretsarna, men vad vet jag, jag är ju bara en flicka från landet som trivs bäst i gummistövlar och Husses flanellskjorta...

Sedan var vi bortbjudna på middag SUPERMUMMA var det!!! fläskfile, som enligt receptet ska ha 28 vitlöksklyftor, till det lite rödvin och därefter poängpoker....SOM JAG VANN!!  

När vi kom hem fick HAnny Panny premiärha sin älskade reflexväst... hon for som en rem runt backen, rena rama rallykalle, for upp och ner, kunde ha gjort vilken jojo som helst avudsjuk... fick säga till på skarpen ordentligt och ändå fastnade hon inte förrän på 3:e kortet...

 

fast man kan ju inte låta bli att skratta samtidigt...

Annars har det inte hänt något speciellt, Hur var eran dag då?

JAAH, där satt den

nu har jag fått i mej frukost!
Omelett på 2 ägg, 1 äggula, 2 skvättar lactosfri vispgrädde, smörklick, ½ pkt fläsk ett par broccolibuketter kaffe och ett stort glas vatten...

Fördröjd LCHF-start

Det slår aldrig fel, när jag ska börja dieta, börja en ny livstil, eller sluta med något, så trots jag har ett utsatt datum så blir det ALLTID tvärnit 1:a dagen, så varför ska denna gång vara ett undantag....
Idag stöp det redan på frukosten... Jag hade planerat för enkelheten stek ägg/ alt äggröra och stekt fläsk... DET gick inte alls, bara tanken gjorde mej spyfärdig, så jag drack lite vatten och gick å la mej igen... vid andra försöket 2 h senare så var det lika omöjligt, så jag kapitulerade, rostade mina mackor... Men sedan till 'lunch' så åt jag i förbifarten 3 korvar och majjo, hade egentligen inte tid med mat, jag höll på att latexfoga spikhålen efter snickaren.. öhöhrm... han blev klar vid Lucia förra året...

Middagen gick också bra, kände mig på banan igen, Köttfärsbiffar med fläsk och västerbottensost och till det kokt broccoli med steksky på... mumma.

Kom bara inte och säg att fett är äckligt, Herregud!! du kan få vad som helst att smaka godare med lite uppfettning...

Har förberett frukosten lite till i morgon, har redan stekt fläsket, så nu återstår bara äggeländet, i värsta fall kan jag äta bara fläsk och broccolin (som blev kvar vid dagens middag) å kaffe med smör i, känner mej uppe på banan, känns hemtamt, som jag aldrig slutat med det här egentligen....

Men denna gång ska jag inte väga mig, bara mäta med måttbandet... OCH givetvis fortsätta med mitt mål med 10.000 steg om dagen... även om det inte funkar varje dag.

Oväntat besök

hade vi på jobbet i går, en lite ödla hade tassat in och stod helt fridfullt framför tygrullarna, hade väl beslutsångest... när en av mina arbetskompisar, (female) kommer förbi och uppmärksammar den och frågar om det är en låssasödla? varav en annan arbetskompis, (även här female) skuttar och vrålar ooooooooooooooooooooooooohhhhhhhh, vad äckligt.... Men gissa vem som hade fram mobilen för att fota när den tredje arbetskompisen (male) inledde operation räddning och bar ut den till verkligheten utanför....

Ungefär samma fast hundra gånger värre, hände här hemma sent i söndagskväll... vi hade som vanligt dörren öppen för det var ju så varmt inne... Det var mörkt... Då kommer en kamikazepilot farandes med ljusets hastighet, gjorde en looping + en rundflygning i köket för att sedan försvinna in i tv-rummet... Och eftersom den var helt, tror jag iaf, ljudlös så fick jag skynda mig att dubba dit en passande ljud... AAAAAAAAHHHHHHHHH, vad var det för något!!!!!!!!!!! nåja jag kanske la på volymen anings mycket men i stridens hetta...

DET visade sig sedan, när hjärtat återgått till slå med mellanrum igen, att det var en fladdermus som hade bestämt sig att hälsa på... HUSSE kom med handskar, jag med en handduk och tillslut så bar jag den något stelbent ut igen...
Sedan när jag skulle sova så tänkte jag: tänk om det var en vampyr!??!

Till saken är att jag kan se de flesta skräckfilmer och gillar dem tom, men jag klarar inte vamprer av olika slag och Hitchcooks fåglarna går inte heller...

Så vad är en liten ödla... mot en hel vampyr!?!?

funderar på LCHF:a igen

men Husse vill vara inte med på det, är allt för kär i sina kolhydrater och det är jobbigt att laga olika maträtter... Kom inte å säga att det är bara att ha kolhydraterna som tillval för dem som vill för så lätt är det faktiskt inte... man går nämligen upp av att LCHF:a + samtidigt äta kolhydrater, det kan väl inte vara en nyhet??

Dessutom fick jag antagligen min lactosöverkänslighet från LCHF-ätet, kan ju inte bevisa det men misstänker det grovt.... DET plus att jag är alldeles för tokig i frukt gör att jag velar...

På plussidan finns iofs att värken och förhoppningsvis även vikten minskar, sedan kanske dessutom orken och humöret ökar...

klippt och skuren

..blev jag idag. Dessutom blev det till att färga och slinga lite.

Sist jag klippte mig,var den 23 mars, så kärringen i spegeln, (hon med gråa hårstån) tyckte definitivt att det var dags nu... Eller hur??

Varför ser man ut som ett ännu större fån när man knäpper kort på sig själv???

ja ja... var i alla fall till min frissa i grannbyn, laddad en stor kartong innehållandes både färg och avfärgning och med två kort på önskad frisyr... hon klippte och klippte...

...och sedan var det dags för färgning och slingning(avfärgning)

Puh! 4h senare var jag klar... och då var ändå håret inte stailat, bara handukstorkat. Efter lite putsning på finishen hemma med plattången så såg det ut så här:

Inte riktigt vad jag tänkt men det duger, får man träna lite med plattång, vax och dylika grejor så blir det nog bra det här också... är allså åter igen rödhårig efter en period som brunhårig på ca 10 år.

Snacka om disträ..

... när man kan röja med röjsåg och inte känna när glasögonen träffas av viddekvistar och trillar av. Man märker det inte förrän man ska ta av sig dom när man är klar och ska torka svetten ur pannan... Hur lätt är det att hitta dessa vid stt senare tillfälle när man inte vet var det hände...

Det måste slå min kameraborttappning i vintras med hästlängder...

Okej, dags att ta upp den här bloggen igen...

lagomt när jag säkert tappat de få stackars läsarna jag en gång, hade så känns det dags att starta upp här igen...

Om det är någon.. en endaste en som är kvar, så tackar jag ödmjukast för tålamodet.

Okej en snabb uppdatering, har haft semester, en både bra och förfärlig på samma gång.

Den braa delen innefattar Ryssvärme, sol och en härlig fjällsemester. Det var trots allt ganska dåligt väder med många mörka moln, ordentliga regnskurar och mycket mygg men trots det en sagolik natur och en superperfekt stuga. Vi åkte 110 mil inklusive en snabbtur in i NORGE, på tre dagar så det var en semester med fart fast utan stress.

Bäst var nog ändå stekenjokk, med dessa ofattbara vidder. All denna oanvända luft, all denna plats, denna rofyllda ensamhetskänsla som känns så behaglig. Molnen kändes så nära, så om man bara sträckts sig det allra minsta, så har man känt molntussarna mellan fingrarna..

Drömmen är att någon gång få åka dit och vandra, bara gå dit näsan pekar.

Den dåliga delen innefattar en person i min närhet som hunnit med att hota med självmord, åka polisbil till psyk och tvångsavgiftas, trots det fortsatt supa, haft en polisanmälan över huvudet, pga telefonterror och sextrakasering, nästan blivit av med jobbet och lägenheten pga uppkäftighet... Allt detta medans mängder av skuldkastning och tyck-synd-om-mej känslor haglat via skickade sms och oskickade tysta uteblivna.