Bungypumpstavar

Jag har tagit ut ett par bungy pumpstavar från mitt vistkonto på miljonlotteriet och det är bland det bästa/roligaste jag har skaffat på länge, perfekt eftersom jag behövde en liten nytändning på motionsfronten att man lätt använder nästan dubbelt så många kalorier som när man bara "tomgår" gör väl inte heller ont... kruxet är väl att få nån ordning på HP´s koppel.

Nedräkning...

ett pass kvar... det med måndagsbarna.... Sedan ska vi åka med HP till bästaste J, där hon ska campa i hop med lilla Aslan och två jättespännande stora katter... Kan ju tala om att Matte har separationsångest, har ju bara varit i från henne några enstaka nätter, förrut... En natt, en gång när vi for till Lycksele och några arbetsnätter, fast då var det annorlunda... Nu blir det i tio nätter...Suck jag vet hon kommer att må som en prinsessa, det är bara jag som är jobbig...

Men den lilla grisen är ju det bästa jag har...

Separationsångest

Hur ska jag klara mig utan mitt hjärta i 10 dagar?!... Inte för att jag inte tror att hon kommer att få det toppen, superbra på alla vis, och framför allt jättespännande hos Bästaste J men ändå... tänk om jag kunde få med henne på någe sätt... här ligger hon och poserar snällt i husses väska... Gullrumpan min <3.

Det skulle bara vara själviskt från min sida, det skulle bli FÖR varmt, omständigt och ff hårit i barnpoolen om hon följde med, men man kan väl få önska... Alla andra får ju ha med sig sina barn...

A taste of Honey

Mattes hjärta, min älskade hund, HAnny fyllde 5 år i söndags, och det firades naturligtvis med pompa och ståt... Farmor och farfar och Grannhunden Troja kom på tårtkalas, medans Husse tyckte det var viktigare att köra skoter...

Tänk vad tiden går, visserligen har mycket vatten runnit under broarna men i bland känns det som igår... jag kommer mycket väl i håg turbilensen kring HAnnys varande och icke varande i mitt liv, Jag kommer ihåg Stoltheten och äganderätten, när vi äntligen var och hämtade mitt knytte...

Jag kommer ihåg bråken, oron och flytten... All kissning inne, all rädsla när det kom någon bakom dörren... För att tillslut få landa i lugnet, och få se min älskade vän växa och bli trygg, se henne inta sin snötron och blicka ut över sitt kungarike...

Jag hoppas du får leva ett långt och friskt liv, jag älskar dej HAnny Panny!

Tänka sig

...vad man kan hitta på för att slippa julstäda... fast Hp behövde ju tydligen också bli julkammad, kloklippt och ansad...                            Men vilken tid och energi det tar, när man samtidigt måste typ hela tiden, väldigt tydligt, övertyga obektet i fråga om nödvändiheten i denna plåga att bli kammad...

Vissa gör allt för att slippa kammas

Jag vet inte om Hp har utarbetat en ny taktik när det gällar att slippa kammas, vilket för övrigt är det värsta hon vet, typ 12 på en 10-skala...

Överst på min att-göra lista i lördags var just att kamma HAnny Panny, men så fick vi/hon besök av av ett par vänner och med sig hade de en bästa "strul"kompisen och efter det besöket var det bara att uppsöka duschen igen..

I söndags så upptäckte jag att vi glömt att skölja ur såpanvattnet uppepå huvudet, det blev lite bråttomt, så där på sluttampen eftersom vi båda tappade tålamodet innan vi var klara... så det var bara att ta en sväng in i duschen igen och spola av huvudet, vilket medförde ännu ett uppskov eftersom blöt päls är inte att rekomendera att ge sig på med en kam, iaf inte HP's

Däremot hade jag tänkt att ge mig på den i kväll... för nu var hon hyfsat torr, puls att hon skulle ha denna dag på sig ocskå att torka, trodde jag... hrmmm... Efter ha träffat kompis nr 2.. fick hon än en gång ta en sväng till duschen... OCH kamingen blir än en gång uppskjuten... nu på obestämd tid eftersom jag jobbar hela veckan... och det tar ju ett par timmar att gå igenom denna kalufs till päls och sedan har vi saneringen av köket på det... Jaja, men hon är ialla fall ren...för tillfället

Luktagott

Vem bestämmer egentligen vad som luktar gott eller inte... HAnny kom in idag och än en gång"skaffat" sig lite, i hennes näsa, luktagott...

Hon luktade INTE gott i min näsa, men det gör däremot grönsåpa, det luktar rent och frächst..

Men jag undrar hur det luktar i HP´s näsa...

Tänk och gå ikring med grönsåpelukt som skär i näsan... Det kanske inte är så kul och gå runt i världen och lukta nytvättade mattor..

Fast det är jag som är chef, Boss över HP, även om hon ibland, oftast tror någe annat..

Jag bestämmer alltså att grönsåpa är att föredra än gamla sura svampar, grävlingsdynga eller vad hon nu hittar all skit att gni sig emot...

Jag har en känsla att jag ibland, rätt ofta faktiskt, eller rättare sagt nästan jämt...tillrättavisar för döva öron, och jag tror att detta krig långt ifrån är över..

Men jag ger mig INTE, Jag SKA bevisa att jag  envisare än en spets...

BRAAAK sa det i natten...

Vi vaknade en sisådär kvarten efter tolv av ett öronbedövande brak från framsidan till, Husse lyfte huvet från kudden och sa ÖHH, vad var det där... sedan ZZZzzzz somnade han om... Hp var på väg att ta skydd uppe i husses säng, det var bara min arga blick som stoppade henne... Vakthund.. Blaha!!

Så det blev på min lott att gå upp och försvara oss från alla otäcka brottslinagar, vampyrer och div lösta nattvandrare. Hp gick tryggt bakom Matte för säkerhetsskull...

Vi öppnade försiktigt ytterdörren och kikade ut.. inga synbara varelser hoppade fram.
Men synen som mötte oss var KAOS... Alla blomkrukor som i vanliga fall står så fint uppradade på hyllor, låg skavfötters i en ormgrop på golvet nedanför blandat med jord och lösa blad...
Den långa trasgångmattan låg tvärs över bordet...
Vindspelet hängde iallafall på sin krok, men lät ganska hest och hade trasslat in sig ordentligt. Alla tomma vedpåsar låg sprida runt ute på gården och vajade lite trotsigt i vinden...

så det var bara att smälla igen ytterdörren och gå och klä på sig och ut och röja och ankra fast det som inte, ännu blåst ner... för det blåste ordentligt..
Jag började med att jaga fatt på vedpåsarna och bar både de och det stackars hesa vidspelet till porten och vinterförvaringen.... och sedan tog jag ner alla amplar, och ställde dem med och blomkrukorna på golvet, vek i hop mattan och la den på en stol...

Jag orkade inte sopa i hop blomjoden och bladen, utan lät det vara... tyckte att det kunde minsann någon annan ta..

Sedan var det bara att gå och lägga sig en stund till och hoppas att man skulle hinna somna innan klockan skulle ringa, medans HAN som skulle upp senare legat och sovit hela tiden... grrrr..

Då tyckte jag synd om mig, BIIIIG TIME!!

Fick sedan höra lite senare på dagen att det varit små tromber i nattvindarna och det måste ha varit en sådan som ställt till det så med våran altan.

OM det nu inte var källargubben som var missnöjd med något...  

Lördag...

Idag har jag varit ganska effektiv, vi har börjat så smått att hösta upp ute och medans Husse klippte gräset så körde jag med lilltrimmern, runt bla pallkagarna och stenfot. Jag trimmade tydligen också ner i ett jordgetingbo för rätt som det var så började det komma en massa getingar.

Jag klarade mig utan stick men tyvärr så hade HAnny inte samma tur, hon fick nog ett par stick, i alla fall i en framtass men ev i en baktass också.. Hon blev lite spak, och går lite förstiktigt fortfarande, men både kommer med pipen och leker samt äter som vanligt så någon större fara tror jag inte att det är som tur är..

Hade trots allt lite engergi över, så jag gick in och bytte i sängen och tvättade ett par tvättar samtidigt som jag gjorde middagen, söndagsmiddag på en lördag...går det? men jag blev så vansinnigt sugen på riktig stek... Så det blev "Älgstek med klyftpotatis. Kokta rödbetor med fetaost och flingsalt, gräddsås på stekskyn"... mums. Undrar bara vad jag ska hitta på i morgon till middag?!

Älgsefari roade vi oss med vid skymningen och vi såg 3-4 st.

Hp hjärta flexväst =sant

Igår kväll Fick HAnny ett kärt återseende, hon fick ÄNTLIGEN ta på sig sin Älskade reflexväst!

Hon blev som tokig, hon hoppade, krumbuktade och kom och visade upp sig, för att i nästa sekund dra ut en repa och tokspringa.. det var inte lätt att få hon att stå still mer än en nanosekund, för att fotas... Med "Mattes hjärta" i närheten så har man aldrig långt till skratt...

Men hon som jag börjar bli rastlösa och väldigt irriterade på mina benhinnor och knän... VI vill gå ut och gå, bara gå jag lovar jag får lägga springningen på hyllan ett tag till... synd för det var så kul..

Jag är lycklig, så bannat lycklig

Medans jag satt på altanen och rensade bland mina vitaminer, så insåg jag... JAG är kanske just nu världens lyckigaste människa som går i ett par RÖDA foppisar, kanske rent av den absolutaste lyckligaste MÄNNISKAN på jorden rent av...

• Jag BOR med den underbaraste karlsloken som går i ett par 46:er, och PÅ den vackraste platsen i  världen enl mitt tycke, och dessutom på landet, där HAnny , mitt hjärta, kan gå lös som hon vill dagarna i ändå.

• Vi har SKOGEN till grannar med alla älgar, rävar, harar och en och annan fästing..

• Jag KAN och jag ORKAR gå ut i skog och mark för att plocka både svamp och bär...

• Jag har kommit på RÄTT KÖL efter min LÅNGA sjukskrivningsperiod, och kan ev ha FÅTT in en fot, eller två, på ARBETSMARKNADEN.

• Jag har snart GÅTT NER 30 kg i vikt, över 10 bmienheter, och från stl 54 till 44, och jag har börjat SPRINGA frivilligt, visserligen går det varken fort eller blir särskilt långa sträckor än men ändå..

• Solen SKINNER och höstens FÄRGER är i antågande, Luften är HÖG och KLAR, nästan lite krispig... så man kan inte bli någe annat än lycklig

Regn, regn, regn

Regnet har formligen öst ner hela dagen, pissväder!!
Inte ens HAnny ville gå ut förrän kl 12.30 och då tvingade jag rakt ut henne...
Vid 15.30 tog vi tjuren i hornen och iklädd  regnjacka, keps, paraply och gummistövler så gick vi ut på jakt efter det perfekta bajsstället på väg till postlådan...

på vädersajten så står det 11 mm idag det har kommit 22 mm och väntas mellan30-50 mm till i natt... Puh, man kanske måste ta båten till jobbet i morgon...

HAnny fick en simtur!

HAnny var snabb och hann hitta surströmingsburköppningsstället och stryka sig i det, när vi igår, var på surstömmingskalas så hon åkte i älven med ett plask...

Matte fick lov att ta sig kjolen, och lite försiktigt vada i och tvätta med tvål, men sedan så simmade hon glatt runt flotten med husses styrhjälp.

Hon har fått upp snittsen nu och ser ut att trivas..

HAnny's ultraljud II

Igår var det dags för ultraljud nr 2, denna gång ett okissat ultraljud, gjort av en expert som bara håller på med detta. Borde vara mer säkert eftersom denne expert tordes vara van att titta på ultraljudsbilder...

Priset var också det dubbla, (jag behövde visserligen inte betala det första eftersom de inte meddelade att "patienten" skulle vara okissad...)  Så jag var först ner till stan för att göra lite praktikgöra sedan åka hem för att hämta HAnny. 



Sagt och gjort, för att underlätta att Hp INTE skulle hinna kissa så tänkte jag att jag förbereda och göra dockningen så enkelt som möjligt... Alltså min plan vara att backa ner intill altanen, öppna backluckan och sedan gå och hämta HP och springa in i bilen... Pice of a cake, trodde jag.... jag glömde vem som skulle backa... skotern stod i vägen..

Nåja efter vissa blessyrer så var hunden lyckligt okissad i bilen där hon skulle vara och jag kunde åka på runda 2 till stan...

Inspringningen på vetrinärkliniken gick också bra...Jag hade laddat med både pip och smackos... Gud vad jag velat se detta på doldakameran eller "Sveriges bästa homevideos" Vi hade lätt vunnit!! haha

HAnny så småningom uppropad och blev åter lagd på rygg och rakad på magen, dock denna gång betydligt mer. Hon låg så snällt, hon var så duktig, mattes lillgris... *nickar stolt*
Hon låg bara där som en fårskinnspäls och lät sig rakas på magen...Veterinärensexperten berömde henne tom, sedan hällde han på kall sprit sedan blå gelé och satt igång...

Livmodern var liten och helt ofarlig, den syntes inte ens på den ena sidan, vilket är mycket positivt... men det visades sig att hon hade trots 18 dagars antibiotika, fortfarande hade kristaller i urinblåsan alltså fortfarande urinvägs infektion...

 Åtgärd: Tolv dagar, ännu en ask av antibiotika, alltså 30 dagars kur, sedan in med ett nytt urinprov för odling. så får  vi se



HAnnys rakade lillmage





HAnny's ultraljud

HAnny hade ju tid för ultraljud idag, närmare betämt kl 10.30, Vi kom dit naturligtvis i sista sekunden eftersom en viss dam inte vill göra i från sig, nr 2, på befallning men kissningen har ju knappast blivit bättre så det hade vi definitivt klarat av flera gånger om... Vilket inte skulle ha gjorts fick jag höra, när vi kom dit... Hon skulle vara okissad i 2 h innan... Detta för att Livmodern ska vara lättare att se genom urinblåsan tydligen... VI gjorde dock ett försök trots allt, hon rakades på magen och därefter på med den kalla gelén...Livmodern syndes naurligtvis väldigt dåligt, kanppt inte alls men den var ca 12 mm och något vätskefylld.... Vilket inte är bra den ska vara tom och pytteliten... Men eftersom det syntes så dåligt, så ville de att vi skulle återkomma den 24/2 när en speciell Ultraljudsmänniska skulle vara där och ha mottagning med en bättre maskin och mer erfarenhet... Men jag tycker att penicilinet börjar göra sin verkan och hon är mer arlert och orkar mera.

Hon kan däremot inte låta bli det rakade stället på benet, hon slickar där hela tiden. Så elak Matte som man är, så har jag lindat lite rött självhäftande bandage... 

HAnny Sjuk

...Igen, fast väldigt difust och luddigt... Hon är inte riktigt samma hund, hon blir bara lojare och  tröttare, gnyr och piper ser jätte lessen ut på ögonen...Äter snö som om våren hängde på henne enbart, kissar för 4 hundar... minst! Härom kvällen när vi var ute å gick så kissade hon 10 ggr på 3 km... Hon hängde på När svärfar gick ut med deras hund, den kisade 2 ggr, HAnny miljoner, Och åt snö var 5:e meter...

Igår eftermiddag så började hon kraxa och låta tokigt... typ mellan hosta och tjöjjning (heter det så??? hulkning kanske är mer rikssvenskt ord)

Då fick jag nog och ringde till Vetrinären...

Fick tid i morse... "Ta med ett urinprov" sa de... lätt för de att säga... Så i morse så var det koppel på och jagning runt tomten...

Vem vill kissa när en smått desperat matte går två steg bakom med en illa dold plastbytta bakom ryggen... Till slut fick vi ett par dyrbara droppar i bunken och in i bilen och iväg... utan mobilen, den låg kvar på bänken...

HAnny trippade så snällt och lojt, bredvid min sida tills hon fick se undersökningbänken och då...NÄÄÄÄ nu vill jag hem matte... Hon tvärnitade med alla 4 tassar samtidigt och frös fast i golvet... Hon hade nog förra svängen med feberterometern i baken, i färskt minne...

Men gick hyfsat, tills vi skulle ligga blixtstilla på röngtenbordet... Hur nu det ska gå när det var 180 gr varmt och man måste andas så att en blåsbälg blir avundsjuk???.... Första bilden blev nog bäst för där såg dom att det var dags att "pudra nosen" så efter vissa justeringar och luktsesationer ute var det dags för bild 2, bild 3 och slutningen bild 4.... vid det laget så rann svetten av både matte och vovve.... sedan var det bara att klättra upp på britsen igen för att skvittra blod runt halva världen...  Sedan var det bara att ta upp börsen och betala... och åka hem för att vänta på vad blodprovsresultatet skulle visa, vetrinären lovade att ringa efter lunch...Men jag fick veta redan nu att det inte fanns någe socker i urinen och att ev inte någon urinifektion heller, men det var tagit en odlig... 

HAnny Panny var jätteduktig!!

Vetrinären ringde senare som han sagt och berättade att blodprovet visar på någon sorts infektion, nånstans i kroppen... Så det blir en stark Penicilinkur med början i morgonkväll och vidare vill han för säkerhetsskull göra ett Ultraljud på livmodern, och då bestämde vi  Tisdag...

HAnny Panny fyllde 4 år

i lördags fyllde Mitt Hjärta och ständige följeslagare 4 år - tänk vad tiden går!!
Det firades med en halv semelbulle med lite grädde på... mums!!

Kommer i håg turbulensen omkring belutet om när det lilla knytet skulle flytta hem till oss, eller inte, vi avbokade först en valp, pga den äldre hundens traumaiska nyårsnatt, för att sedan träffa ett flertal omplaceringshundar till att få ta valpen som vår kära kennelmamma tänkt åt sig själv...ett beslut som iaf inte jag någonsin ångrat...

Snöbilder.

 HAnny älskar snön

 hon var nog grävling i sitt förra liv

 Det formligen har kräksnöat hela dagen, och det bara fortsätter... Husse snöröjde innan han for, nu är det en 11cm  till, jag fick sopa/skotta mej ut från altanen, när jag skulle ut och fylla på vedpåsarna.

Drivorna går ända upp till grenen på vissa ställen, det var riktigt spännande när HP och jag gick till komposten... hon är inte riktigt den ultimata spårtramparen visade det sig...

HAnny panny är sjuk.

HAnny har pinkat kopiösa mängder ett par dagar, jag skylde på löpet, men det gick ju aldrig över.. sedan tyckte jag att hon sett så lessen ut, och varit som ett irriterande pipande plåster runt benen... i morse tog jag beslutet att det var dags att ringa till "Tant veterinären"

Telefontid och telefonkö... men tillslut kom vi fram och fick den sista tiden för fredagen, det var en akuttid och urinprov skulle medtagas... är det någon som försökt ta ett urinprov på en hund?! det gäller att vara snabboch stadig på handen + en liten behändig burk/låda...

Du får i regel bara en chans..typ det gäller att styra in burken/tjälet under den förhoppningvis ovetande hundstackarn, när hon har börjat pinka, inte för tidigt dock för då stängs flödet abrupt, men det gäller att inte vara försent heller, för då tar det ju slut  innan något hamnat inuti sas.

nåja det lyckades och burken fylldes och trots en viss mängd även rann över kanten, så räckte det gott och väl till både testning och att göra en odling på... för eftersom hon ju inte slutat löpa riktigt, så provet var svårttolkat så det bestämdes att även odlas på..

HAnny var lite fundersam varför hon skulle stå på bordet men när veterinären började klia och kramas och ta på henne  så såg hon ut att ha det ganska behagligt, tills hon tog fram till HP's förskräckelse... en ÄNDTERMOMETER!! Då ville hon inte vara med och leka längre, då skulle hon gå hem... Och gav sig inte förrän vi brottade ner henne på britsen... Så lycka till nästa gång, någon får för sig att ta febern på HAnny Panny...

Hon hade dessvärre lite för hög feber för en urininfektion tyckte Veterinären, så hon ville sätta in ett lite kraftigare penicillin, för om det var några riktigt elaka baciller som var ute på vandring... så skulle det även ta på dem...  Ut gick hon och kom åter med en STOOOOOOR spruta antibiotika, och då tänkte jag JIPPIE hur ska det här gå?!.. men tur är väl att särskilt långsint har HP aldrig varit , hon stod alldeles blixtstilla och sa inte ett pip - DUKTIG FLICKA, det hade aldrig matte klarat...

Vi fick med oss ett recept på penicillinet, 10x1, Hon skulle ringa imorgon (!) eller senast söndag om odlingen.. om det mot alla odds skulle vara ett elände som inte dessa piller bet på, så skulle vi få ett nytt recept...

HAnny som pinuppa

Jag har fallit för trycket, jag har köpt ett tikskydd åt HAnny, jag blev så less på peka på blodfläckarna för att hon skulle städa, Hon är dessutom mycket dålig på att städa efter sig... eller så har hon haft en mycket dålig lärare... jag blev less på att jag är så dålig på att lära och motivera, Sedan tänkte jag " Hur äckigt är det egentligen att måste slicka upp mensblod från golvet"

... resultatet blev ett tikskydd modell störst! som jag laddar med vanliga trosskydd.

Men hon har ju så mycket hår så det ser ut som stringtrosor typ... Men det funkar, för just nu, när det är som värst, så blöder hon nästan igenom ett trosskydd på ett par timmar. Hon verkar acceptera det, och vi försöker låta bli att skratta högt... och i natt sov hon utan problem. Dessutom slipper vi diskussionerna vem som ska städa - HAnnys tunga eller moppen...