Anna dagen

Namnsdag ingen kom ihåg mig, så jag får väl komma i håg mig själv

Grattis på namnsdagen therese...

"Annadagen Annadagen är den dag då lutfisken skall läggas i blöt enligt tradition, samt att julölet skall vara färdigbryggt. I vissa delar har emellertid seden varit tvärtom, att ölet skall börja bryggas på Annadagen. Namnet kan ha kommit från Jungfru Marias mor Anna. I vissa delar av Finland sägs vädret vara möjligt att spå från Annadagen, genom uttrycket "Braskade Anna skulle det bliva kallt om julen, slaskade det, blev väderleken mild". Annadagen firas den 9 december."

 

saxat ur wikipedia

    

Vintertid = normaltid

"I dagligt tal säger man ibland något oegentligt ”vintertid” om den tid, då sommartid inte gäller och tiden inte är förskjuten i förhållande till normaltiden. Att använda ”normaltid” som motsats till ”sommartid” är inte heller helt korrekt, eftersom normaltiden ligger till grund även för sommartiden



vintertid =  normaltid,
 1 h tillbaka

Sommartid innebär att lokal tid justeras fram (vanligtvis en timme) under en del av året i ett försök att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren. Genom att vi följer klockan när vi stiger upp men dagsljuset när vi bestämmer oss för att gå och lägga oss får sommartiden oss att stiga upp tidigare och stanna uppe längre i förhållande till normaltiden. Jordens rörelse runt solen och runt sin egen axel påverkas inte av tidsomställningen.

Sommartid föreslogs första gången 1895 av George Vernon Hudson^[1] med motivet att ge arbetare mer användbar fritid efter arbetets slut. Sommartid har historiskt använts främst under de båda världskrigen och sedan slutet på nittonhundratalet. De första försöken i världen med officiell sommartid skedde under första världskriget 1916, då Tyskland och dess allierade, samt Sverige, Storbritannien och flera andra länder hade sommartid. Försöket var, framför allt inom lantbruket, inte populärt, och det dröjde till 1980 innan sommartid infördes igen i Sverige.^[2][3] Många av de krigförande länderna införde sommartid också under andra världskriget, Storbritannien till och med med två timmars förskjutning.

Sommartid används idag i omkring 70 länder, mer än hälften av dem i Europa. I tropikerna är sommartid ovanligt (men förekommer), eftersom skillnaden mellan sommar och vinter är mindre. Även i länder närmare polerna gör sommartid mindre skillnad, eftersom dagsljuset på sommaren sträcker sig längre än det vakna dygnet. Trots det har dessa länder i allmänhet sommartid."
saxat ur Wikipedia

Jag tycker det bästa med vintertiden är att man får en timme mer att sova på söndagsmorgonen, fast det är ju bara kännbart den här första dagen... Det sämsta är väl att det blir ännu fortare mörkt på eftermiddagen...

Höstdagjämning

Härnom dagen var det "Höstdagjämning", det har jag trott det menas att är dag och natt lika långa...

Men icke sa Nicke...så här står det i Wikipedia om Höstdagjämningen: "inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan norra och södra himmelssfären, det vill säga passerar himmelsekvatorn.
Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas höstdagjämningspunkten. Höstdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig. Dag och natt är inte exakt lika långa vid höstdagjämningen ^[1].

Detta förhållande inträder något dygn senare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa något dygn före vårdagjämningen.

Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster.
Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring höstdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden."

Så man lär sig något varje dag, är det inte härligt!!  Man får säga vad man vill men höst är det ialla fall...

Vi tänder ett ljus

Idag går våra tankar till de som var tvungen att dö, i 11 septemberattackerna, när Fyra amerikanska passagerarflygplan kapades; två av dem flögs in i det civila World Trade Centers tvillingtorn på Manhattan i New York, det tredje flögs in i USA:s försvarshögkvarter Pentagon och det fjärde havererade på ett fält utanför Shanksville i Pennsylvania. Dödssiffran varierar mellan 2700-3000 (exakta siffror osäkert), inklusive de 19 kaparna. i  den mesta fruktasvärda och onödiga händelsen i nutid.

Fast det är klart nutid och nu tid...dit räknas väl också Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl , 26 april 1986 (Uppskattningarna om total dödlighet på grund av olyckan varierar mellan kring tusen och kring en miljon.) och Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki, 6 augusti respektive den 9 augusti 1945 (90.000−166.000 och 60.000−80.000 människor beräknas ha omkommit i Hiroshima respektive Nagasaki)...

Men appropå Kärnkraft så måste vi väl räkna upp  Jordbävningen vid Tohoku, Japan, 11 mars 2011 med den efterföljande tsunamin och kärnkraftshaveriet i Fukushima, Minst 1000 personer saknades eller befaras vara döda den 11 mars. Den 12 mars ökades denna siffra till över 10 000 personer, efter att hamnstaden Minamisanriku undersökts. Japan Railways meddelade den 11 mars att man inte kunde lokalisera fyra tåg som färdades längs Japans östkust då tsunamin slog till. Andra rapporter säger att även ett passagerarfartyg med upp till 100 personer saknas efter tsunamin^.


OK, eftersom vi ändå är inne på datumet 11 så låt oss gå tillbaka till den 11 mars nu år 2003, När Sverige miste sin hellyllesstämpel.. Då avled Anna Lindh, en svensk minister pga knivmörderi, hon blev på hoppad till synes helt utan anledning under en shoppingrunda den 10/9...

Nåja, vi sänder en tanke till ALLA som mist livet i någon form av terrorattack eller på någe annat sätt råkat vara på fel plats på fel tidtidpunkt...

Länkar och fakta: wikipedia

Glad Midsommar

vill jag önska er alla!

Trots att himlen är full av regntunga moln, tempen visar endast 15 gr och det är långt till sommarsol och bara ben.




"Midsommar är en högtid som firas kring sommarsolståndet. Ursprunget till midsommar är förkristet, men kyrkan har valt att fira Johannes Döparens födelse vid samma tidpunkt. Idag firas midsommar i Sverige med dans kring midsommarstången och inte sällan med sill och färskpotatis på matbordet

Historia 

Midsommareld är en urgammal tradition på många håll, bland annat i Finland.

Nyhedniskt firande av Johannes döparens dag, Ivan Kupala, i Polen (2009)

Hedniskt midsommarfirande

Sett ur astronomisk synvinkel är en närliggande dag till dagens midsommardag det dygn som har den längsta dagen, sommarsolståndet. På de nordligaste och sydligaste breddgraderna, det vill säga norr om norra polcirkeln eller söder om södra polcirkeln, går solen inte ens ner under horisonten och det är ljust dygnet runt.
Eftersom det finns flera stenmonument som visar att människor i flera tusen år kunnat bestämma vid vilken tidpunkt sommarsolståndet inträffar är det troligt att någon form av firande förekommit kring midsommar långt tillbaka i tiden. Sommarsolståndet på norra halvklotet var den första dagen på årets tredje kvartal, (i gamla tiders solkalendrar). Övriga högtidsdagar var nyåret vid vårdagjämningen, halvåret höstdagjämningen, det sista kvartalet vintersolståndet och de däremellan liggande åttondelarna.
Under nordisk bronsålder förekom i Sverige soldyrkan^[1] Vissa av de danser och riter som tros ha ägnats åt att fira solen finns bevarade på hällristningar.^[2] Exakt hur firandet av sommarsolståndet gick till finns det få källor om, men det troliga är att det varit i form av offerfester i fruktsamhetens tecken, på många sätt motsvarande första maj-firandet i andra västeuropeiska länder. Dock är uppgifterna om förekomsten av midsommarblot ”sporadiska och tveksamma”.^[3]
De äldsta bevarade skrifterna som nämner midsommarfirandet i Norden är de isländska kungasagorna från 1200-talet. Där skrivs det om Olav Trygvason och står att läsa:^[4]

”

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

„

Kristet midsommarfirande 

Den kristna kyrkan knöt på 300-talet tidpunkten för midsommarfesten till den helige Johannes döparens dag den 24 juni (Johannes föddes enligt Lukasevangeliet sex månader före Jesus och firas därför sex månader före jul).
På flera språk kallas helgen för Johannesdagen eller Sankt Hans, men på svenska med flera språk kallas den alltjämt midsommar. I Svenska kyrkans kyrkoår har tidigare midsommardagen och Johannes döparens dag firats på samma dag. Detta ändrades dock 2003 då Johannes Döparens dag flyttades till söndagen efter midsommardagen. Detta innebar att midsommardagen fick temat Skapelsen i den nya Den svenska evangelieboken.

Konflikt mellan folkligt firande och kyrkan 

På 1300-talet sökte nunnorna i nuvarande Sko kloster tillstånd att anordna folkliga fester i samband med midsommar. Anledningen var troligtvis att få bukt med det stökiga folkliga firandet som bland annat innebar dans på kyrkogårdar, stöld av heliga bilder samt skamlösa visor.
Det folkliga firandet ledde 1425 till att ärkebiskop Johannes i Lund förbjöd midsommarvakor. Kyrkan försökte att få det folkliga firandet till att bli ett firande av Johannes döparen, men lyckades sämre med det än vad man lyckats med jul och Jesu födelse.

Tidpunkt 

Anledningen till att Johannes döparens dag infaller 24 juni är att Johannes enligt Lukasevangeliet ska ha fötts sex månader före Jesus. Att det inte blev 25 juni beror förmodligen på den romerska kalendern, som räknade datum ifrån första dagen den kommande månaden. Juldagen (25 december) var den åttonde dagen före 1 januari och då blev Johannes döparens dag den åttonde dagen före 1 juli. Eftersom juni bara har 30 dagar (till skillnad från december som har 31) hamnade Johannes döparens dag således 24 juni.^[6]
Midsommardagen, som är allmän flaggdag i Sverige, infaller i Sverige sedan 1953 och i Finland sedan 1955 alltid på en lördag 20 juni–26 juni. Tidigare inföll midsommardagen alltid den 24 juni, på Johannes döparens dag. Detta är fortfarande fallet i t.ex. Estland, Lettland och Norge. Före 1925 kallades midsommardagen bara för Johannes döparens dag.
Midsommarafton är dagen före midsommardagen (och infaller alltså numera på en fredag 19 juni-25 juni). Midsommarafton är inte allmän helgdag i Sverige, men i banklagen och andra lagtexter jämställs den (liksom julafton, nyårsafton och påskafton) med allmän helgdag. Ursprunget till firandet är att glädja sig över årets längsta dag, så den korrekta dagen att fira Midsommar på är när sommarsolståndet infaller, oftast den 21:a juni.

Nutida midsommarfirande i Sverige 

Midsommarfirande i Åmmeberg.

I Sverige är det vanligaste firandet av midsommar knutet till dans kring en midsommarstång – en lövad och blomprydd stång eller påle, antingen i form av ett kors med kransar hängande från tvärslån eller en eller flera större kransar som hänger i band och omsluter pålen.
Man bildar ringar och dansar kring stången, medan man sjunger de kända lekvisorna. Midsommarstången kom troligen till Sverige från Tyskland på 1300- eller 1400-talet. Den kallas även majstång, av vissa ansett stamma från det åldriga ordet maja som betyder löva. Andra anser att namnet kommer av tyskans Maibaum.
Att ha en blomsterkrans i håret är vanligt under midsommar, främst bland barn och kvinnor, men även bland män. Man kan binda dem med björkris eller ståltråd som bas och därvid tillfoga blad och blommor.
Knutet till midsommar finns också en stark tradition av alkoholkonsumtion i samband med firandet, vilket gör midsommarhelgen till en av de tidpunkter på året då mest fylleri och bråk inträffar. Det myckna resandet omkring helgen, då också många påbörjar sin semester, gör dessutom helgen till en av de mest trafikskadedrabbade.

Mat

Midsommarmat; sill med tillbehör.

Vid midsommar är det i Sverige vanligt att äta matjessill, gräddfil och gräslök, färskpotatis samt jordgubbar till efterrätt. Midsommar förknippas i hög grad med just färskpotatisen, som gärna serveras med dill.
Inlagd sill har sedan länge tillhört vardagsmaten. Dock är traditionen med färskpotatis tillsammans med sillen relativt ung och skapades i storstäderna på 1920-talet. Förr sågs det som slöseri att äta potatis som ännu inte vuxit färdigt (i Nordsverige hinner dessutom inte potatisen växa så tidigt som till midsommar).^[7]
Många dricker snaps till maten. Det dricks också mycket öl och andra alkoholhaltiga drycker under helgen.

Folktro 

Midsommarnatten har ett stort inslag av tro på övernaturliga väsen och framtidsprofetior om man handlar på vissa sätt. Folktron säger bland annat att man skall akta sig för att bada för att inte råka ut för Näcken. Barn skall också plocka sju, eller nio, sorters blommor, helst vid ett vägskäl, klättra över nio gärdesgårdar och lyckas man sedan somna utan att yppa ett ord lär man i drömmen kunna se sin tillkommande."

Saxat ur wikipedia.

Sommartid

"Sommartid innebär att lokal tid justeras fram (vanligtvis en timme) under en del av året i ett försök att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren. Sommartid föreslogs första gången 1895 av George Vernon Hudson med motivet att ge arbetare mer användbar fritid efter arbetets slut. Sommartid är ett planekonomiskt inslag i ekonomin och har historiskt använts främst under de båda världskrigen och sedan slutet på nittonhundratalet. De första försöken i världen med officiell sommartid skedde under första världskriget 1916, då Tyskland och dess allierade, samt Sverige, Storbritannien och flera andra länder hade sommartid. Försöket var, framför allt inom lantbruket, inte populärt, och det dröjde till 1980 innan sommartid infördes igen i Sverige

Många av de krigförande länderna införde sommartid också under andra världskriget, Storbritannien till och med med två timmars förskjutning.

Sommartid används idag i omkring 70 länder, mer än hälften av dem i Europa. I tropikerna är sommartid ovanligt (men förekommer), eftersom skillnaden mellan sommar och vinter är mindre. Även i länder närmare polerna gör sommartid mindre skillnad, eftersom dagsljuset på sommaren sträcker sig längre än det vakna dygnet. Trots det har dessa länder i allmänhet sommartid.

I dagligt tal säger man ibland något oegentligt ”vintertid” om den tid, då sommartid inte gäller och tiden inte är förskjuten i förhållande till normaltiden. Att använda ”normaltid” som motsats till ”sommartid” är inte heller helt korrekt, eftersom normaltiden ligger till grund även för sommartiden."

saxat ur Wikipedia

**********

Inte för att sommaren är var fösta man tänkte på när det trillade ner 5-8 cm snö på kvällskvisten...

Vårdagjämningen

"Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.



Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig.


År 2011 inträffar vårdagjämningen den 21 mars kl 00:21 lokal tid i Sverige.


Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen.[1] Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen.


Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.


De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret och fortfarande firas det persiska nyåret, Nouruz, på vårdagjämningsdagen."

saxat ur wikipedia

Juldagen

"Juldagen är en av de verkligt stora högtidsdagarna, för många den allra största, inom kristenheten då man firar Jesus födelse. Enligt de flesta kristna samfund infaller den 25 december.



Inom ramen för julfirandet i Sverige har dagen dock underordnad betydelse då det mesta julfirandet sker redan på julafton. Men med allt fler splittrade familjer har juldagen i många fall blivit den dag man besöker den släktgren som inte deltar i julaftonens firande. Många går till kyrkan på julottan eller i den högtidliga mässa som firas på natten mellan julafton och juldagen. I de flesta länder är juldagen den dag då man firar jul mest."
saxat ur wikipedia

***********
"Infaller juldagen på en söndag, blir det varm vinter, blåsig vår, het och torr sommar, kall höst och vinter, god årsväxt.


Infaller den på en måndag, blir det medelmåttig, ostadig vinter, god vår, sommar med storm och oväder, god höst med riklig frukt.


Infaller den på en tisdag, får man en vinter med snö och regn, blåsig vår, våt sommar, torr och het höst med starka stormar.


Infaller den på en onsdag, blir det hård vinter, blåsig vår, god sommar och höst.


Infaller den på en torsdag, får man en god vinter, blåsig vår, god sommar, regnig och kall höst, god skörd.


Infaller den på en fredag, får man en jämn vinter, god vår, ostadig sommar, vacker höst och fullgott år.


Infaller den på en lördag, blir det en ombytlig och bedrövlig vinter med köld och snö, blåsig vår, god sommar torr höst och dyrtid."

saxat ur Bondepraktikan på webben

24:e december spår vädret kommande år

"Julafton infaller den 24 december, det vill säga dagen före juldagen den 25 december, den dag då Jesu födelse firas i kristen tradition. Att ”aftonen” före juldagen firas är en del av julhelgens traditionella förberedelser inför den 25 december. Inom den kristna kyrkan inleds julhelgen ofta med julbön på julaftons kväll där den centrala delen är uppläsningen av Julevangeliet (Lukas 2:1-20). På grund av kalenderskillnader infaller julafton i kyrkor som utgår från den julianska kalendern den 6 januari.



I modern tid uppfattas hela dygnet den 24 december som julafton (även om begreppet julaftonsdagen är brukligt i Svenskfinland) och behandlas av vissa kyrkor som en helgdag fast den inte är uppsatt som en helgdag i almanackan. På förmiddagen firar man i vissa kyrkor en mer barninriktad gudstjänst med iordningställande av julkrubban som ett viktigt moment. På eftermiddagen äger ofta en julbön rum.


På de allra flesta arbetsplatser som inte inbegriper någon typ av samhällspliktig verksamhet, industriell verksamhet som inte kan stoppas eller är av typen servicefunktioner som måste uppehållas, är julafton en ledig dag liksom juldagen den 25 december. I Sverige fungerar den, liksom några andra aftnar (främst nyårsafton och midsommarafton), alltså i praktiken som en röd dag.


Julafton firas framför allt av katoliker och protestanter. I Danmark, Finland, Norge, Polen, Portugal och Sverige samt i vissa delar av Schweiz, Tyskland och Österrike har just julafton fått en särskild stor betydelse, genom att den betraktas som en speciell familjehögtid då närmast anhöriga och släkt träffas, äter julmat samt ger varandra julklappar. I de flesta länder, till exempel Irland, Italien, Storbritannien och USA, förläggs firandet med traditionell julmat och julklappar till den 25 december.


Natten mellan den 24 och 25 december kallas julnatten. Då firas i kyrkorna en högtidlig mässa; den som äger rum i Peterskyrkan i Rom med påven som celebrant direktsänds i TV över hela världen. I folklig tradition är julnatten förknippad med en del skrock.


Nordisk folktro


I gammal nordisk folktro omges julafton och julnatten av magi och skrock, så till exempelvis sägs det att:

*djuren, bland annat kunna tala


*ska gårdstomten till exempel ha lite av risgrynsgröten utsatt till sig. Får han inte den kan han bli svår att tas med under det kommande året.


*likaså är det bra att sätta fram öl på bordet till änglarna, så kallad änglaöl.


*den som får mandeln som finns i gröten blir först gift.


*helst ska ljusen brinna hela natten, annars förebådar det dödsfall.


*att under julnatten återvände de dödas själar till sina hem varför man satte fram mat åt dem.


Det finns också vidskepelse som säger att man på olika sätt kan se sin tillkommande under just julaftonskvällen, bland annat om man tittar i två speglar, en bakom sig och en framför sig. Den tillkommande kan också speglas i en vattenkälla.


”Dopparedagen”
Julafton kallas även dopparedagen eller doppareda'n, det vill säga den dag då man doppar i grytan. Detta är en uteslutande svensk beteckning på julafton. Seden att samlas kring en gryta med varm buljong eller köttsoppa i vilken man doppar bröd kan delvis vara en kvarleva från gamla hedniska offermåltider, men har också praktiska orsaker. Under de sista julförberedelserna fanns det inte så mycket tid att laga vardagsmat och det bröd som ännu fanns till hands mitt på julaftonsdagen var sannolikt både torrt och hårt. Det gick snabbt och praktiskt att mjuka upp brödet genom att doppa det i köttgrytan som ändå stod på spisen. Den medeltida julfastan förbjöd kött, men på det här sättet kunde man ändå få lite köttsmak i munnen. Seden lever kvar i maträtten dopp i grytan".
saxat ur wikipedia

Julafton och juldagen. En klar julafton, julnatt och juldag bebåda ett gott år, däremot regn är ett dåligt tecken.
saxat ur Bondepratikan på webben

Vintersolståndet

"Vintersolståndet kallas den tidpunkt då solen antar sin minsta deklination, det vill säga står som lägst på himlen på norra halvklotet. Då är dagen där som kortast under året. Solen står då i zenit över Stenbockens vändkrets. Vintersolståndet brukar inträffa runt den 21 december. Vintersolståndet förskjuts knappt 6 timmar framåt varje normalår och drygt 18 timmar bakåt varje skottår som infaller var fjärde år.

Vid vintersolståndet lutar jordaxelns norra del maximalt bort från solen, vilket medför att det norra halvklotet alltså får sin kortaste dag och längsta natt. Norr om norra polcirkeln går solen inte ens upp. Omkring två veckor efter vintersolståndet befinner sig jorden som närmast solen, vid perihelium.

I religion och historia
Inom skilda religiösa system uppfattas vintersolståndet som anmärkningsvärt. Den svenska julen har ursprungligen en koppling till vintersolståndet. I den julianska kalendern var nämligen natten mellan 24:e och 25:e den dag då vintersolståndet inföll. Det har även haft en påverkan på kalendersystem. Ett exempel är midvinterfesten under natten Hōku (på Hawaii under fullmånen närmast vintersolståndet). Inom judendomen är det den första dagen av Tekufot tevet, då man enligt tradition inte skall dricka vatten lagrat i huset."
"Midvinter kallas tiden kring det astronomiska vintersolståndet. Många kulturer, urbefolkningar och religioner firar vintersolståndet. Man firar att solen vänder och att det går mot ljusare tider. Konceptet symbolisk födelse/död associeras då ofta till vintersolståndet som en helig natt."


saxat ur wikipedia

*********************

I kväll, den 21/12-10,  kl 23.38, då vänder det mot ljusare tider, då är det värsta gjort då är det bara att se fram mot våren...

Det känns väldigt avlägset just nu med all denna snö som vräkte ner i helgen och det är mer att vänta, Hörde just på teven: Det är inte bara en vit jul i år, (snömässigt alltså) det är en rekordvit jul i år, med hela landet snötäckt.

4:e advent

"Fjärde söndagen i advent är en av söndagarna i adventsfastan.

Den infaller den söndag som infaller 18-24 december. Fjärde söndagen i advent kan alltså sammanfalla med julafton. Den liturgiska färgen är i Svenska kyrkan blå och i Katolska kyrkan lila.

Temat för dagens bibeltexter enligt evangelieboken är Herrens moder."

saxat ur wikipedia

Det är väl på tiden, hon är ju en av huvudpersonerna, så att säga...

***************

Här är det ff städning som gäller på schemat, Jag ogillar skarpt att städa, dammning tycker jag är en bestraffning, så jag far iregel bara över det värsta, och sätter in annars bara in stödinsatser där det krisar.

Så därför brukar jag försöka göra en STOOOOR sanering 1-2 ggr/år  så även om jag betat av lite av den så är min städningslista ff lång.

Husse har grävt fram och släpat ner plastgranen från vinden, "Vi" var liiite sena i år när det gällde att leta gran, och nu när vintern kom över en helg, så är det ju nästan omöjligt men denna upplega, att hitta en snygg gran. Så det blir en plastgran i år, trots att jag är i princip mot plastgranar, jag tycker de är fula, de luktar inget och sen när man bor på landet och delar frukostflingor med en skogsägare så kan man faktiskt har en riktig gran.

Jag får ge med mig i år, men nästa år blir det nya förhandlingar...

5 dagar till dopparedagen, 4 dagar till mina gäster kommer, 7 dagar tills de far igen... Det blir en kort julhelg i år, så det gäller att äta fortare och oftare..

3:e advent

"Tredje söndagen i advent är en av söndagarna i adventsfastan, särskilt ägnad Johannes döparen.

Den infaller den söndag som infaller 11-17 december Den liturgiska färgen är blå eller violett.


Temat för dagens bibeltexter enligt evangelieboken är Bana väg för Herren, och en välkänd text är en text ur Matteusevangeliet där Johannes vill veta om Jesus är den som han predikat om, och några av Johannes lärjungar då får svaret:


Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: att blinda ser och lama går, spetälska blir rena och döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud."

saxat ur wikipedia

***

 Ja just det, vad skriver man efter en sån text...  Här är det ialla fall hög tid att bana väg för julfirandet...få fram tomtar, börja fundera på granplacering och dyl... Framför allt är det väl hög tid att börja med Julstädningen...

Inga, mitt lata hembiträde, bara struntar i mina tillsägelser så hon får minsann leta länge under granen för att hitta sina julklappar, för hon får inga...



2:a advent

"Andra söndagen i advent är en av söndagarna i adventsfastan.

Den infaller den söndag som infaller 4-10 december Den liturgiska färgen är blå."

saxat ur wikipedia

***************

 

Och jag har börjat med julgottat, jag har gjort knäck, kola, whiskeytryffel..

Kvar att göra vanlig ljus ischoklad och rischoklad, nytt för i år blir glöggtryffel och vit limetryffel.

1:a advent

"Första advent, egentligen Första söndagen i Advent, är den fjärde söndagen före juldagen och första dagen i kyrkoåret.

Första advent är en traditionellt sett stor kyrkogångsdag. Önskemålen om förnyelse av gudstjänsten är på de flesta håll sparsamma, och särskilt psalmvalet är svårt att förändra. En adventsgudstjänst utan Bereden väg för Herran och Hosianna förekommer sällan.

Denna dag tänds det första ljuset i adventsljusstaken. Seden är dock inte så gammal i Sverige, inte förrän på 1930-talet blev ljusstaken med fyra ljus vanlig i de svenska hemmen. Levande ljus har däremot alltid varit en viktig del av julen. De få levande ljus man tillverkade i allmogehemmen sparades till julen. Under årets mörka tid fick man i övrigt nöja sig med att försöka se något i skenet från den öppna spisen.

Elektriska adventsljusstakar i fönstren får hela Sveriges utseende att ändras "över en natt" vid just första advent. Numera förekommer det dock på många håll att de tas fram redan på fredagskvällen eller ännu tidigare i november. Dessa elektriska adventsljusstakar har för övrigt sju ljus, emedan det endast finns fyra adventssöndagar."

saxat ur Wikipedia

MYYYYSSSS, Nu får man äntligen ta fram och tända advensljusstakarna, stjärnorna. (Fuskade lite som vanligt, tände redan i torsdags) Man får börja pynta och boa. Byta gardiner och fundara på var man ska ställa tomtarna och julgranen... Nu slipper man den möka, tråkiga.

Dricka glögg, tända ljus och titta på adventskalendern  på teven (hoppas den är bra i år)