Världens bästa HAnny, fyller 3 år

Mitt hjärta, min följeslagare och bäste vän (näst efter husse då förstås) fyllde 3 år i fredags. Lilla hönan har blitt stor, fast aldrig för stor för att busa eller leka med favoritpipen. Hon sitter gärna ute på utkiksplatsen, iförd sin kära reflexväst, där hon har stenkoll på hela världen...

Hur gör alla andra samojedägare tro?!?!

Något som HAnny PAnny inte gillar och därför naturligtvis inte heller jag, är att kammas...
( läs ständig brottning) Duscha går hur bra som helst men att kammas... huga vilket gör att det blir ju så sällan som möjligt, vilket, ja jag vet!! gör i sin tur gör att det blir ännu värre...

Men i bland så måste man, tyvärr... Dessutom så passade vi på att göra sånt som inte heller står på topplistan hos mitt hjärta, som klippa klor och tassar...när man lixs ska bli ovänner så...

Det värsta är inte brottningen... utan efteråt... det tar ju banne mej lika lång tid att sanera kläderna, så min fråga till ev läsare, som har fått lyckan att få bli med samojed.... Hur f-n gör ni rena kläderna efter kamming eller kammas ni naken? Tro mej, det har farit igenom min hjärna, men vill man ha besök så ska man kamma Samojed, som löser mängder av hår, det slår aldig fel när man sitter med hår upp till öronen nog komer det alltid någon...

Och hur kul är det att kliva upp och koka kaffe och se ut så här...

I alla fall så har nog HAnny minskat med ca en stl, hennes kära Reflexväst är nästan för stor nu...

Jag är lycklig innerst inne, det vet jag

nu när jag hunnit landa och pusta ut och känna efter, så vet jag det med bestämdhet... Trots att det är mycket som försvunnit/förlagts... (någon som vet var febertermometern tagit vägen??)



Det är väl bara egentligen en eller två småsaker som gör att livet inte är helt perfekt... "småsaker" kanske är fel att säga men ett par saker som fattas för att göra lyckan total...kanske finns det fler saker... eller egentligen kanske mindre... kanske man behöver inte så mycket matriella saker, bara man har kärlek sägs det... men ingen kan sticka under stolen (sidosfråga: vad är det man sticker under stolen egentligen???) ...att det livet underlättas väsentligt om man har vissa hjälpmedel, typ pengar är väl en sån gej - det underlättar, men inte spär det på lyckan eller!?...

Men å andra sidan vem har ett perfekt liv??... Ingen som jag känner i af... Fast är väl det man strävar efter eller?? Det perfekta livet.... Hmmm...vad ska man då längta och drömma om, om man redan har allt?! Vad tråkigt allt skulle bli helt plötsligt...

Åhej vad tiden går, bara vikten består...

Nytt år, Nya möjligheter, Gamla nyårslöften... ja det är väl som vanligt, man ska förändra hela världen vid nyårsskiftet... trots att man bör blir ett år klokare, så går man på samma nit varje år... Som nyårslöfte i år så ska jag...bla bla bla...Ofta samma som förra året, men om man inte klarade av det förra året, varför ska man vara så inbilningssjuk eller rent av naiv och tro att det går i detta år?



Men visst är det härligt kittlande med ett alldeles nytt oskrivet år framför oss, fullt av möjligheter...



2010.. jösses!! det var första gången jag skrev det, vad ovant det kändes.. den första men troligtvis inte den sista gången, eller rättare sagt, definitivt inte den sista, i detta Härliga pappersverige...

jul som förr i tiden, eller packa pappas kappsäck...

...att man kan få in 9 pers, (varav en är en liten kille med myror i byxorna) plus 2 hundar i "kära mors" hus utan att någon bröt i hop och drog vidare, det är mej en gåta, med det gick dessutom med bravur...

Det var trevligt att få fira jul ihop med syskon och respektive, nästan som när man var liten fast på något sätt... lite bättre.

Tomten kom även detta år (varför ändra på ett vinnande koncept bara för att man blivit stor, dessutom så hade vi ju en liten tomtetroende att skylla på...) och JA!! jag hade varit snäll, jag fick iofs bara nyttigheter men å andra sidan vem köper leksaker åt en gammal kärring på "minus40"



Äta fick jag då göra i överkant, magen stod i alla hörn, så som det alltid brukar göra på jul att man aldrig lär sig...



Vi hann också med det obligatoriska Ikeabesöket, och finns det någon bättre ursäkt än måste köpa till det nya köket... ett par påsar blev det, plus att Husse shoppade lite på Jula, (nåja jag hjälpte nog till lite där med är jag rädd) Svårt blev det i alla fall att trycka in allt i vår redan knökfulla bil, vilken tur ibland att vi bara är två plus en hund, för någon fler har knappast fått plats inte ens med skohorn...

Tillbaka till verkligheten...

...vi har äntligen flyttat tillbaka till huset, trots att det fortfarande inte är riktigt klart... vi flyttade in idag då var det +15' i innertemp, det är något med golvvärmen som inte funkar....svinkallt, jag klarar inte att vara utan skor, det tjälar ända upp till knäna, trots att Husse ställt in ett par airotempar ( stavas det så?!)... Vi ska försöka få tag på elektrikern i morgon trots att det är söndag. Synd att muren inte är provtryckt än, för då har vi i alla fall kunnat elda lite... i vår nya vedspis!! - jag är så nöjder med mitt kök-

.. Det känns Toppen att vara tillbaka hemma. Jag kan inte med ord beskriva. Jag är så färdig med stugan och all lersmet... Och nu ska det ju dessutom bli riktigt kallt.

Inget ont om stugan, det var super att kunna bo där i stället för i en barack, men gud vad jag är less!!

Snickaren är inte riktigt klar än, så jag har bytt bort dagbarna från måndag till fredag för då hoppas jag att han är klar, annars får han jobba med assistenter och låååååååg lunch under sovtiden... nåja det får isf gå det med, för jag saknar dem.

Det som är värre är att min fina tång, mollytång som jag köpte på CO höll bara till en plugg så vi måste ner igen i morgon och köpa en ny, för julgardinerna ska upp nu... i morgon är det ju lucia för skjutsingen... nä, rättare sagt idag är det lucia.

Tänk att vi hann in innan jul trots allt, det såg becksvart ut ett tag, när vi inte visste om vi fick/det gick att behålla huset eller om det bara var att bränna upp skiten...

Jag måste nog trots allt medge att trots att det är så kallt att fingrarna knappt hittar tangenterna och jag sitter här och huttrar i min kattpyamas och fleesefilt så är jag så lycklig !!

lång tamj nå see...

Det var ett tag sedan jag skrev här... önskar att jag kunde ha sagt att jag laddat batterierna... men jag har använt min datatid till att hänga på facebook, har blivit en farmvilleoholic, klart osunt beroende av ett spel där, jag tycker inte egentligen att det är särkilt spännande men OH så kul när man fått ihop till en ny rossett/utmärkelse... man ska dessutom samla på grannar och jag har fått i hop entt antal varav ett par stycken är av utländsk urrsprung ( läs kan inte svenska) vilket gör att jag har börjat damma av mina, ack så små, nästan helt obefintliga, språkkunskaper...

Vilket måste göra att det trots allt är ganska nyttigt att sitta på fäjsbocken i tid och otid... Sedan har jag gått upp till 10 h på startpunkten, vilket gör att jag är uppe på halvtid. Det är svajigt och stundtals alldeles förfärligt, men det går trots allt... Hoppas bara att Husse står ut med att jag är helt uttjasad vissa dagar ( de flesta faktiskt, om jag ska var ärlig)

Sedan har det väl inte hänt så mycket annat förutom vi var på Husses firmafest för någon helgsedan och busssen ankrade i ishalkan på hemvägen så vi fick vänta 2,5 h på grusbilen, mitt i natten, mitt i skogen... till busschafförens försvar så var det så underkylt/halkigt att det inte gick att gå på vägen utan att hålla i sig i bussen och inget gruskorn så långt ögat nådde... Tur att Husse styrde upp situationen och fixade och använde sig av sina kontakter. Vi var hemma först vid 06-tiden på söndagsmorgonen...

En sak till som är bra med facebook, är att jag hittat igen mina klasskompisar från småskolan, och dag hittade jag en av dem, som jag tänkt extra mycket på, Vi heter samma i förnamn, stod efter varann i uppropslistorna (M och N i efternamn), födda i samma månad och bodde på granngatorna. Det är många nätter vi sovit över hos varandra. Det var minsann ett kärt möte!!Jag hoppas att vi kan hålla kontakten, om inte bara för att chatta en stund...