måndag 28 februari 2011

Jag och Jill johnsson

och 526 andra... var i Lycksele, på Hotell Lappland i helgen. Husses jobb hade "firmafest" modell regionsstorlek... Det var så många "Gäster" att även campingen var abonerad, där fick enprenadanställda (stavars det så?) husera, med campingstugor och badtunnor mm. Husse och hans produktionsgrupp tillhör de egenanställda, så vi fick bo på hotellet... i ett litet skrubbrúm med en alldeles för mjuk säng...
Vilket trots allt, så här i efterhand, var bra för det gick nog vildare till på campingen... Underhållningen  utgjordes av den skönsjungande Jill Johnsson, Ett bra val, hon går hem hos alla, och vi fick dessutom bra platser nära scenen... Men va' liten hon var smal och nästan tanig, vilken skillnad från att se henne på tv....Hrmmm, undrar hur många kilo lägger teven på egentligen... men som alltid är det roligt att åka bort men ljuvligt att komma hem.. återknöt iaf bekantskapen med drinken P2 men med rom ist för vaniljvodka....

fredag 25 februari 2011

HAnny's ultraljud II

Igår var det dags för ultraljud nr 2, denna gång ett okissat ultraljud, gjort av en expert som bara håller på med detta. Borde vara mer säkert eftersom denne expert tordes vara van att titta på ultraljudsbilder...
Priset var också det dubbla, (jag behövde visserligen inte betala det första eftersom de inte meddelade att "patienten" skulle vara okissad...)  Så jag var först ner till stan för att göra lite praktikgöra sedan åka hem för att hämta HAnny. 

Sagt och gjort, för att underlätta att Hp INTE skulle hinna kissa så tänkte jag att jag förbereda och göra dockningen så enkelt som möjligt... Alltså min plan vara att backa ner intill altanen, öppna backluckan och sedan gå och hämta HP och springa in i bilen... Pice of a cake, trodde jag.... jag glömde vem som skulle backa... skotern stod i vägen..

Nåja efter vissa blessyrer så var hunden lyckligt okissad i bilen där hon skulle vara och jag kunde åka på runda 2 till stan...

Inspringningen på vetrinärkliniken gick också bra...Jag hade laddat med både pip och smackos... Gud vad jag velat se detta på doldakameran eller "Sveriges bästa homevideos" Vi hade lätt vunnit!! haha

HAnny så småningom uppropad och blev åter lagd på rygg och rakad på magen, dock denna gång betydligt mer. Hon låg så snällt, hon var så duktig, mattes lillgris... *nickar stolt*
Hon låg bara där som en fårskinnspäls och lät sig rakas på magen...Veterinärensexperten berömde henne tom, sedan hällde han på kall sprit sedan blå gelé och satt igång...
Livmodern var liten och helt ofarlig, den syntes inte ens på den ena sidan, vilket är mycket positivt... men det visades sig att hon hade trots 18 dagars antibiotika, fortfarande hade kristaller i urinblåsan alltså fortfarande urinvägs infektion...

 Åtgärd: Tolv dagar, ännu en ask av antibiotika, alltså 30 dagars kur, sedan in med ett nytt urinprov för odling. så får  vi se

HAnnys rakade lillmage



Skraaap...ojdå hoppsan

Jag backade på min skoter igår... Jag vet att jag är urusel på att backa, än hur jag ställer in ytterspeglarna, så ser jag inte det jag behöver, helst inte när jag måste backa bakåt neråt...

Jag skulle ärligt talat inte klara mig en sekund i Sveriges värsta bilförare...

Jag skullle backa intill ytterdörren  för att underlätta dockningen med HAnny...Eftersom Hp skulle på ultraljud och skulle vara okissad så tänkte jag ta bort så många kisstillfällen som möjligt....
 Så därför tänkte jag backa ner mot ytterdörren och öppna luckan och sedan springa ut med HAnny rakt in i bilen. Så enkelt i teorin..... men ack så svårt i verkligheten om man är ägare till denna blogg ;),

Nerfarten till huset svänger dessutom och pricken över i:et är ett par stora stenar i inner kurvan...
Så jag höll naturligtvis ut ordentligt, backade försiktigt, spejade i speglarna efter stenarna rullade lite mer bakåt och så tog det tvärstopp...i skotern som stod helt harmlöst parkerat på snökanten... på andra sidan

Nu hade jag så liiiiten fart att det blev bara ett par svarta streck på kofångaren på bilen och på skotern syns det inget alls.... Puhh, den värsta persen var faktiskt att berätta för Husse.

Den tredje turen

ner till stan i går...  var för att hämta Husses firmabil, som var än en gång var klar, trodde vi... den höll stadskärnan ut innan helekoterlampan åter började lysa...

torsdag 24 februari 2011

ett steg, och ett steg till..

det går trögt med stegandet nu, jag har liksom häcken full komisarien ... blandat med extrem kyla men ändå det blir någre steg här och där... i tisdags däremot blev det en hel duns, jag gick mej till 2 skavsår och överansträngda höftböjare... kanske inte så smart att gå på lååång promenad i skoterstövlarna... men det var ju så vacket väder... och hyfsade minusgrader. Ingen linedance blev det ju heller, för på samma tid var det ju Årsmöte på Bygdegården, där jag sitter i styrelsen.. men jag blev så arg och irriterad på mötet så jag tog HAnny med mig och trotsade vädrets makter och gick en sväng, i -22'

Häftigaste presenten

I år var helt klart Moderns egenhändiga skapelse, en stickad Can can boa, visserligen är jag inte så överförtjust i volanger, men den har en underbar färgställning, och den växer i mitt tycke.... 

Och så passar både till mina ögon och min hårfärg, (när jag inte har mössa på förstås...)* håller ut lillfingret lite pipinett*

men den kunnnnnnde ha vart liiiite längre men den kanske ger sig....

Tack mamma! Du är kung på att CANCANBOOR
Sedan kanske man inte riktigt ser så överenstämande entusiastiskt ut, kl 07.05 en fredagmorgon i -25' när man själv håller i kameran... Men den hänger säkert!!

tisdag 22 februari 2011

5 dagar närmare 40..


och ingen åldersnoja, än i sikte... det enda är väl att ibland känns det som jag är "åttisju bast med lite lätt demens och har glömt bort var jag ställt rullatorn" men det har känns så lite nu och då, i tid och otid. Så det är inge nytt.

tårtan som flängde runt i racerlånebilen

Detta var iaf tårtan jag överraskade med på "jobbet" fast de var då rakt inga tårtmonster... fick med mig nästan halva tårtan hem igen....

nåja till min kära vän, då... där tvingade jag i, både mormor, moster och barnbarn... sedan var den tårtan snipp snapp slut...

Det är bra det jag hatar att slänga mat!